tisdag 5 juli 2011

Divergent - Veronica Roth

Titel: Divergent
Författare: Veronica Roth
Antal sidor: 487
Utgivning: 3 maj 2011
Förlag: Katherine Tegen Books

In Beatrice Prior’s dystopian Chicago, society is divided into five factions, each dedicated to the cultivation of a particular virtue—Candor (the honest), Abnegation (the selfless), Dauntless (the brave), Amity (the peaceful), and Erudite (the intelligent). On an appointed day of every year, all sixteen-year-olds must select the faction to which they will devote the rest of their lives. For Beatrice, the decision is between staying with her family and being who she really is—she can’t have both. So she makes a choice that surprises everyone, including herself.
During the highly competitive initiation that follows, Beatrice renames herself Tris and struggles to determine who her friends really are—and where, exactly, a romance with a sometimes fascinating, sometimes infuriating boy fits into the life she’s chosen. But Tris also has a secret, one she’s kept hidden from everyone because she’s been warned it can mean death. And as she discovers a growing conflict that threatens to unravel her seemingly perfect society, she also learns that her secret might help her save those she loves . . . or it might destroy her.

Det över en vecka sedan jag avslutade Divergent, men ändå kan jag inte sluta tänka på den. Världen som Veronica Roth har byggt upp är minst sagt fascinerande och hon lyckades fånga mig från första sidan. Det var inte ofta jag hade en tråkig stund då jag läste Divergent och jag ville bara lära mig mer och mer om denna framtidsvärld. Det var en riktig bladvändare som tog slut innan jag visste ordet av det. Språket var underbart och jag gillade att kapitlen var hyfsat korta och bevarade läsarens intresse.

I början av boken var jag lite osäker på om jag tyckte om Tris (eller Beatrice) som karaktär. Jag tyckte inte man fick lära känna henne tillräckligt väl och var osäker på hur hon skulle te sig, men under bokens gång utvecklades hon från en osäker Abnegation tjej till att bli rätt så badass. Jag älskar sådana karaktärsutvecklingar då man verkligen ser hur personen förändras. 
Mindre karaktärer såsom Christina och William lyste upp historien rejält - jag älskade deras karaktärer och önskar att man fått se mer av dem. 

Så till det jag inte tyckte om. Four. Av någon anledning gillade jag inte alls honom som karaktär - vilket jag tycks vara ensam om i hela världen. Jag tyckte mest han var grinig och sur hela tiden och jag kunde inte förstå varför Tris var dragen till honom. Menmen. Jag kunde ju ha lite problem med att förstå mig på Tris ibland också. 
Det var först i slutet jag började gilla Four en aning. Så jag ser fram emot att se om nästa del kan ändra min uppfattning av honom. 

Slutet av boken kom hastigt, men jag är inte så säker på att det var en dålig sak. Jag tyckte tvärtom att det gav boken ett bra slut som fick dig att sukta efter nästa del för att få svar på dina frågor. Uppföljaren, Insurgent, är helt klart något som måste förhandsbeställa innan den kommer ut, för jag kan inte leva utan mina svar. 

Betyg: 4.5/5

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar