måndag 9 juli 2012

Monstrets Dotter - Kristin Cashore

Titel: Monstrets Dotter (Fire)
Författare: Kristin Cashore
Antal sidor: -
Förlag: Semic
Utgivningsdatum: -

Sjuttonåriga Flamma kan läsa människors sinnen och styra deras vilja. Hela hennes väsen är förföriskt, men folk minns hennes elake döde far och undrar om dottern är likadan. Flamma vill bevisa att hon inte alls är som sin far. Med hjälp av sina krafter försöker hon avstyra ett hotande krig. Hon börjar inse den fulla vidden av sin styrka och den skrämmer henne. Kommer hon att bli ett lika fruktansvärt monster som hennes far var, eller kan hon använda sin förmåga till att göra gott?
 
Monstrets dotter är en mörk, känslosam berättelse som förtrollar och berör. Författaren Kristin Cashore har skapat sin egen nisch som unik fantasyförfattare med känsla både för trovärdiga karaktärer och en andlöst spännande intrig som man bara måste följa till slutet.

Som det stora fantasy fan jag är kastade jag mig med nöje över Kristin Cashores andra bok Monstrets Dotter, eller Fire som den heter på orginalspråk. Det första kapitlena gjorde mig genast intresserad, och till en början var jag nöjd med att få lära känna världen och karaktärerna. Men i mina ögon var takten så otroligt mycket för långsam. Jag är en sådan som brukar ha överseende med sådant, men i det här fallet bad jag mest hela tiden om att mer skulle hända.

Monstrets Dotter är en sådan sorts fantasy som mer är fokuserad på politik, karaktärer och intriger. Den är absolut inte action-packad. Och jag kan tycka om sådana här böcker om jag gillar karaktärerna. Och jag tror mitt problem låg i att jag inte började hålla av karaktärerna förrän tredje delen började. Vilket var lite försent för att boken skulle kunna få något topbetyg av mig. Dessutom har jag alltid varit en sådan person som föredrar stora epic battles i mina fantasy böcker, haha.

Nu låter det som om jag bara hackar ner på boken, vilket jag verkligen inte menar. Jag gillar den faktiskt rätt så mycket på sina ställen, och trots att det nu är flera dagar sedan jag läste ut den så finner jag mig själv tänka tillbaka på karaktärerna och berättelsen. Brigan var nog den jag gillade mest av karaktärerna, och det var nog hans och Flammas förhållande till varandra som jag fann mest intressant i hela boken. Kungasyskonen var också några jag gillade att läsa om, och det var roligt att se hur Flamma kom dem närmare, så att de nästan blev som en familj för henne.

Jag ska erkänna något korkat. Det var inte förrän efter jag läst ut boken som jag insåg att Leck var samma person som kungen från Graceling. Så ja, man kan nog säga att jag glömt bort en hel del av första boken i serien, haha.

Men jag ser hur som helst fram emot att läsa Bitterblue, sista delen i serien. Det ska bli otroligt roligt att få återse Po och Katsa! Och är det någon som vet om Flamma också kommer vara med? För det skulle vara rätt så awesome.

Favorit citat:
“There will be no yelling at people who are bleeding themselves to unconsciousness.”

Rekommenderar till:
Den som vill ha en fantasy bok som är mindre action packad och mer fokuserar på relationer och intriger.

Betyg: 3.5/5

3 kommentarer:

  1. Den här boken står och väntar i bokhyllan på att få bli läst men tyvärr så har jag en hel del annat att läsa innan och jag åker till Gotland denna veckan så den får nog vänta alldeles för länge på att läsas.

    SvaraRadera
  2. Jag gillar också när det är mycket action i böckerna, fast jag har absolut inget emot när det handlar mer om relationer och sånt :)

    SvaraRadera
  3. Jag har för mig att jag läst någonstans att i tredjeboken så ska de två andra sammanfalla eller vad man ska säga men jag vet inte om det betyder att flamma kommer vara med som karaktär men jag håller tummarna för det!

    SvaraRadera