måndag 3 december 2012

Den galna resan som var NaNo 2012

JAG KLARADE NANOWRIMO 2012!
 
Hur? Det är knappt så jag vet själv. Men jag gjorde det!
 
Hur jag gjorde det (tips till andra):
 
1. Sätt upp mål.
Innan du får lämna datorn för kvällen så ska du ha skrivit så många ord som krävs av dig. Du får helt enkelt inte lämna datorn och gå och lägga dig innan dess. Då jag tränar mycket och ofta kommer hem runt sju, utan att ha varit hemma sedan på morgonen, satte jag som mål att när klockan var 8 så skulle jag ha ätit och duschat, och jag skulle ägna mig åt skrivandet. Så satt jag då i ca 2 timmar, mycket beroende på hur lång tid det tog för mig och hur effektiv jag var (*host* twitter och tumblr).
 
2. Skaffa dig bra musik att lyssna på.
Musik hjälpte mig mycket på vägen. Gör en spellista för din berättelse som inspirerar dig och håller dig på rätt spår. Här är några av låtarna som hjälpte mig:
 
The Lumineers - Stubborn Love
 
Imagine Dragons - Bleeding Out
 
Florence + The Machine - Seven Devils
 
Mumford and Sons - White Blank Page
 
3. Ta inte bort några ord.
Gör inte det. Aldrig. Gör istället någon liten notering som säger att du måste gå tillbaka till det här stället när NaNo väl är över och ändra. Det du skriver är ändå bara första utkastet och det kommer troligen inte vara särskilt bra. Man kommer komma på saker man måste ändra, och hur man skulle ha skrivit i stället, under vägen, men det finns ingen tid till att gå tillbaka och ändra. Se istället bara framåt.
 
4. GE INTE UPP!
Ingenting är trots allt omöjligt, även om man ligger efter med flera tusen ord.
 
Och där har ni några av mina tips. Hoppas de var till hjälp för er som känner för att prova på NaNo igen eller för första gången nästa år, eller några år efter det.
 
Om min NaNo:
Ja, vart ska jag börja? Det var både en underbar och jobbig resa. Men låt mig börja med att säga så här: historien jag skrev har jag haft i mitt huvud ända sedan jag var ... ja, vad var jag? Tolv år kanske? Jag försökte skriva ner den redan då, men det blev inte rätt, hur många gånger jag än försökte. Däremot blev det bättre och bättre för varje gång jag försökte. Jag insåg vad som funkade och vad som inte funkade, vad som var rätt och vad som var fel. Nu fem år senare är det nästan en helt annan berättelse, dock med samma karaktärer och med samma grundsyfte.
 
För ett par år sedan började jag på allvar försöka skriva ner den igen. Jag tror jag kom upp till över 60.000 ord innan jag insåg att det inte funkade. Inte alls faktiskt. Så det var bara att lämna det på började manuset, och karaktärerna och berättelsen fick återgå till att snurra runt i mitt huvud varje dag.
 
Men den ville inte släppa mig. Jag tror inte det har gått en dag utan att jag tänkt på någon av mina karaktärer. Jag har tagit många långa promenader med hunden och bara tänkt på världen och mina kära karaktärer, och hela tiden föll nya bitar på plats. Jag säger inte att jag skriver ner historien precis som jag vill ha den nu ... men jag tror att jag är i närheten. Jag tror inte att jag kommer behöva lämna dokumentet och börja om från början. Däremot vet jag att jag har mycket renskrivning att göra ... herregud, ja.
 
Vad jag tror att jag försöker säga är att det här är en berättelse som betyder oerhört mycket för mig och att jag älskar den med hela mitt hjärta. Jag behövde 5 år på mig för att få allt klart för mig. Jag behövde misslyckas hundra gånger för att det skulle stämma. Och nu behövde jag NaNoWriMo för att komma igång på riktigt.
 
Det var otroligt roligt att få dyka in i min värld och lära känna mina karaktärer ännu bättre trots att jag redan känt dem i så många år. Men det är precis som med människor: finns alltid nya sidor att upptäcka. Det fanns scener som var otroligt svåra att skriva, scener där fingrarna bara flög över tangenterna och stunder då huvudet stod helt stilla. Men då är det bara att ta sig ur det och fortsätta. Vilket är något jag tror jag skulle haft svårt för om det inte var för NaNo.
 
Jag har nu tagit några dagars paus från skrivandet, bara för att återhämta mig. Men inom några dagar kommer jag att börja igen och försöka ha som mål att skriva ca 1000 ord per dag. Så vad sägs om att jag kommer tillbaka då manuset är klart? För det ska bli klart. Det har jag lovat mig själv och nu också er. Och ett sådant löfte kan man ju inte svika.
 
 
Vad NaNo har lärt mig:
 
Sluta var en perfektionist.
Jag har alltid varit en perfektionist då jag skriver. Om jag känner att något är fel så har jag alltid velat ändra det direkt och det har varit oerhört svårt för mig att låta bli. Men nu har jag lärt mig att det är okej om första utkastet suger, så länge som det blir av över huvud taget. Ändra gör man senare.
 
Slutligen, tack för ett jätte bra NaNoWriMo 2012! Det var jätte roligt och lärorikt!
 
<3


3 kommentarer:

  1. Åh det verkar så kul! Kommer nog vara med nästa år :)

    SvaraRadera
  2. Grattis! Bra musiksmak har du också! ;)

    SvaraRadera
  3. Wow! Grattis till att du klarade det eller vad man nu ska säga :)

    SvaraRadera