måndag 25 februari 2013

The Storyteller - Antonia Michaelis

Titel: The Storyteller
Författare: Antonia Michaelis
Antal sidor: 402
Serie: -
Förlag: ABRAMS
Utgivningsdatum: 1:a januari 2011

A good girl.
A bad boy.
A fairy tale that's true.
A truth that is no fairy tale.

It begins the day Anna finds the child's doll on the floor of the student lounge. When it's claimed by Abel, the school drug dealer, Anna becomes determined to learn more about this mysterious boy with the military haircut and deep blue eyes. She follows him after school and discovers a secret: Abel is caring for his six-year-old sister, Micha, alone. Anna listens in as he tells her a fairy tale, the story of a little orphan queen pursued by hunters across the oceans for the treasure she carries: her pure, diamond heart.

It's a story with parallels to reality. Social services and Micha's abusive father could take her from Abel if they discover the truth.

Despite friend's warnings, Anna is drawn to Abel and Micha, and falls under the spell of the story of the little queen and her desperate voyage.

But when people Abel has woven into his tale turns up dead, it's Anna whose heart is in danger. Is she in love with a killer? And has she set out on a journey from which there is no return?


Okej ... så hur skriver man egentligen en recension om en bok som man egentligen inte vet vad man tycker om? Ja, jag vet inte, men jag ska i alla fall göra ett försök. Boken utspelar sig hur som helst i Tyskland, så att alla får det klart för sig. Och boken är alltså även översatt till engelska, från tyska, om jag inte har helt fel. Så det är ju egentligen lite svårt att bedöma författarens språk, men jag märkte inga större fel på översättningen, så det är ju en plus.

Jag visste inte alls vad jag skulle förvänta mig av boken (jag visste knappt vad den handlade om då jag köpte den). Men jag måste säga att jag gillade de första 100 sidorna eller så av boken väldigt mycket. Jag älskade historien Abel berättade för Micha, och senare även Anna. Jag vet inte riktigt varför, men historien hade bara någon vacker känsla över sig som jag gillade, och jag gillade även att se hur historien drog sina paralleller till verkligheten. Men för att vara helt ärlig så fäste jag mig aldrig så där jätte mycket vid karaktärerna. Kanske hade jag ibland lite svårt att förstå mig på dem? Jag vet inte.

Någonstans efter vad jag tror var ca 270 sidor eller så så kom en jätte stor tvist. Och jag hade väntat mig något, men inte det där. Hjälp, vad arg jag blev. På hela boken. På Abel. På Anna. Jag kan inte säga så mycket utan att spoila något, men åh, vad arg och frustrerad jag blev på henne. Jag förstod mig verkligen inte på henne. (Markera spoiler: Abel våldtog henne. Men hon gick tillbaka till honom sedan och ville bli kompis igen?? Jag ... alltså ... nej. Jag förstår ingenting. Hon förlåter honom? Älskar honom ändå?) Efter att det där hände så hade jag väldigt svårt att släppa min frustration över Anna, och det förstörde typ allting. Innan detta hände så hade jag börjat tycka boken blev lite seg, så jag hade hoppats på en bra tvist som gjorde boken intressant igen, men istället förstörde det allt lite i mina ögon.

Men jag gillade slutet. Jag gillade att få höra sanningen om allting till slut. Och ni som läst boken: ni vet det där väldigt hemska som hände alldeles i slutet av boken? Jag tror faktiskt att det fick mig att gilla boken bättre. Usch, nu låter jag hemsk, men det gjorde boken mycket bättre i mina ögon.

Jag fann mig själv bli en aning nedstämd då jag läste The Storyteller. För det är en tung bok som berättar en hemsk berättelse. Och jag vet fortfarande inte riktigt om jag gillade den eller inte. Jag hatade vissa delar, älskade andra. Föstod mig efter vad som hände efter 270 sidor inte på Abels karaktär. Och hans förklaring till det som hände? Den kändes inte tillräcklig. Så rekomenderar jag boken? Jag vet inte. Men om ni känner för att läsa den så tycker jag att ni ska ge den en chans. Den är i alla fall annorlunda ifrån något jag läst tidigare.

Favoritcitat:
“Just a tiny little pain,
Three days of heavy rain,
Three days of sunlight,
Everything will be alright,
Just a tiny little pain.” 


Betyg: 3/5

4 kommentarer:

  1. Roligt att läsa din recension av The Storyteller, inser att smaken är som baken, jag recenserade den på min gamla bokblogg & gav den betyget 5/5. Gillade den verkligen men den behövde lite tid att sjunka in och jag tyckte den var ganska svårrecenserad.

    SvaraRadera
  2. Hej. Jag tänkte att det kanske kunde vara bra om du skrev en påminnelse om bokväncirkeln. Det har snart gått två månader och jag har inte fått min andra bok.

    SvaraRadera
  3. Hey!

    Du är en av vinnarna i min tävling om biobiljetter till Beautiful Creatures. Skickade ett mail, men vet inte om du fått det... jag skulle i alla fall behöva din adress. :)

    Du kan maila mig:
    zirathi@live.se

    Grattis!

    SvaraRadera
  4. Svar: Ja, det borde du absolut göra! Boken finns dessutom i paperback på bookdepository nu, hint hint :P haha. Och du får mig förresten att bli väldigt sugen på att läsa Game of Thrones!

    SvaraRadera