lördag 23 mars 2013

Beautiful Redemption - Kami Garcia & Margaret Stohl

Titel: Beautiful Redemption
Författare: Kami Garcia & Margaret Stohl
Antal sidor: 451
Serie: The Caster Chronicles #4
Utgivningsdatum: 23:e oktober 2012

Is death the end . . . or only the beginning?
Ethan Wate has spent most of his life longing to escape the stiflingly small Southern town of Gatlin. He never thought he would meet the girl of his dreams, Lena Duchannes, who unveiled a secretive, powerful, and cursed side of Gatlin, hidden in plain sight. And he never could have expected that he would be forced to leave behind everyone and everything he cares about. So when Ethan awakes after the chilling events of the Eighteenth Moon, he has only one goal: to find a way to return to Lena and the ones he loves.

Back in Gatlin, Lena is making her own bargains for Ethan's return, vowing to do whatever it takes -- even if that means trusting old enemies or risking the lives of the family and friends Ethan left to protect.

Worlds apart, Ethan and Lena must once again work together to rewrite their fate, in this stunning finale to the Beautiful Creatures series.


Jag är ledsen, men jag vet verkligen inte hur jag ska recensera den här boken utan att prata om slutet i Beautiful Chaos. Det går nästan inte. För hela Beautiful Redemption bygger just på slutet i tredje boken. Jag vill så gärna skriva av mig om massa spoilers, men jag ska behärska mig.

Jag läste ut den här boken tidigare idag och på ett sätt tror jag att det är tur att jag inte satte mig ner och skrev recensionen direkt efteråt. Jag var ett vrak. Ett stort gråtande vrak. Under de sista 40 sidorna eller så i boken så satt jag bara och grät, och under epilogen kunde jag inte ens se vad som stod först för att min syn var suddig och förblindad av alla tårarna. Beautiful Redemption är helt klart uppe på top 3 listan över vilka böcker jag gråtit mest till.

Varför jag grät? Dels för att det var sorgligt, dels för att serien snart var slut, men mest för att det var så ... vackert? Det kanske låter fånigt, jag vet inte, men jo, slutet var så förbaskat vackert och underbart. Mitt hjärta kommer alltid slå lite extra för Ethan Wate, och efter den här boken kan jag nog rätt så lugnt säga att Ethan och Lena är ett av mina favoritpar någonsin. Jag tvivlar inte en sekund på att deras kärlek är äkta, och hela deras relation har ett sådant djup som många andra YA par saknar. Jag tycker deras kärlek på många sätt är ett bevis på att det inte bara är det fysiska som spelar roll i en relation, utan ännu mer det psykiska.

Jag ska inte ljuga för er, under de första 200 sidorna eller så av boken så var jag skeptisk. Och ni som har läst den förstår nog varför. Jag satt mest och var frustrerad och undrade om det skulle vara så här under hela boken. Men sedan kom Lenas del och jag satte mig bara tillbaka och började se hur otroligt meningsfull och vacker boken faktiskt var. Jag älskade förresten av vi fick läsa ur Lenas POV. Jag älskar henne. Jag älskar Ethan. Jag älskar alla karaktärerna när allting kommer omkring.

Grejen med den här boken är att den inte bara handlar om episka strider ... nej, snarare om inre strider med sig själv och att göra allt för dem man älskar och försöka få tillbaka dem. Det gör ont i mig. Allting gör ont. Hur mycket alla älskar Ethan, hur de slåss för varandra, allt. Allt i den här dumma boken.

Om det är något jag alltid älskat med de här böckerna så är det språket. Det är så vackert och trollbindande och mörkt och helt enkelt fantastiskt. Och poesin! Lenas poesi i denna! Jag älskade den. Så så så mycket. Och jag måste återigen ta upp slutet av boken nu. Jag grät så mycket för slutet lärde mig verkligen något och jag har kladdat runt med en bläckpenna i boken på flera ställen där och strukit under citat som jag älskar med hela mitt hjärta. The Caster Chronicles är verkligen ingen vanlig YA serie som jag först trodde då jag började läsa första boken. Böcker är så mycket mer. Och jag tror att det slog mig först då jag idag läste slutet på serien. Boken lärde mig så mycket och det här mina vänner är anledningen till att jag läser. För att hitta guldklimpar som denna.

Boken är uppdelad i 3 delar, och för att vara ärlig så skulle första delen kanske bara fått 3 stjärnor från mig då jag läste den. Andra delen kanske 4 stjärnor, men sedan kom sista delen och den får alla stjärnor i hela universum från mig. Trots att jag babblat på länge nu så finner jag det svårt att få ner vad det är som berörde mig så mycket. Så jag antar att ni helt enkelt får läsa boken för er själva. Jag älskade den hur som helst väldigt, väldigt mycket och den kommer för evigt ligga mig väldigt nära om hjärtat. Tack Kami Garcia och Margaret Stohl för hela den här serien! Det har varit ett sant nöje att få läsa den!

Favorit citat:
“Maybe there isn't a meaning to life. Maybe there's only a meaning to living.” 

“There is a point. I don't know what it is, but everything I've had, and everything I've lost, and everything I felt—it meant something.” 

“You need help, and that's what books are for.” 

“I guess that’s the thing about a hero’s journey. You might not start out a hero, and you might not even come back that way. But you change, which is the same as everything changing. The journey changes you, whether or not you know it, and whether or not you want it to.” 

Betyg: 5/5

1 kommentar:

  1. Åh så jag längtar! Jag tog ett uppehåll men tänkte börja på Beautiful Chaos så fort jag är klar med boken jag läser nu, var den lika bra som den sista? Vilken var bäst i serien? :)

    SvaraRadera