söndag 28 juli 2013

Angelfire - Courtney Allison Moulton

Titel: Angelfire
Författare: Courtney Allison Moulton
Antal sidor: 453
Serie: Angelfire #1
Utgivningsdatum: 15:e februari 2011

First there are nightmares.
Every night Ellie is haunted by terrifying dreams of monstrous creatures that are hunting her, killing her.

Then come the memories.
When Ellie meets Will, she feels on the verge of remembering something just beyond her grasp. His attention is intense and romantic, and Ellie feels like her soul has known him for centuries. On her seventeenth birthday, on a dark street at midnight, Will awakens Ellie's power, and she knows that she can fight the creatures that stalk her in the grim darkness. Only Will holds the key to Ellie's memories, whole lifetimes of them, and when she looks at him, she can no longer pretend anything was just a dream.

Now she must hunt.
Ellie has power that no one can match, and her role is to hunt and kill the reapers that prey on human souls. But in order to survive the dangerous and ancient battle of the angels and the Fallen, she must also hunt for the secrets of her past lives and truths that may be too frightening to remember.


Jag ska erkänna att jag redan innan jag startade boken hade en dålig känsla om den. Jag är inte ens riktigt säker på varför jag köpte den, då jag redan innan det var rätt så säker på att det inte skulle vara en bok för mig. Och det är väll anledningen till att det tagit ett år för mig att plocka upp den. Men så här efter att jag har läst den så kan jag tyvärr säga så att jag borde ha litat på min magkänsla.

Ellie kan vara en av de jobbigaste, om inte den jobbigaste, karaktären jag någonsin haft oturen att läsa om. Hon gjorde mig så otroligt frustrerad att jag ville bara ruska om henne gång på gång, tills jag inte längre orkade bry mig. Allt hon gör genom hela boken är att klaga på hur hon vill gå ut med sina vänner och festa, när hela världen bokstavligen vilar på hennes axlar. Ellie snälla - du har inte tid att gå och shoppa och skvallra med dina kompisar. Jag är ledsen för din skull och jag förstår att du vill vara normal (som vi hörde typ 33 gånger i boken), men jag tror världens undergång är lite viktigare än att du ska ha roligt och inte missunna dina kompisar från din fantastiska närvaro. Och inte nog med det. Varje gång hon släpar med sig Will ut på en fest eller något så blir de attackerade. Men skulle ju kunna tro att de skulle vara smarta nog och stanna inne då, men nej.

Hjälp, jag vet inte vart hela historien gick så fel för mig. Det skulle kunnat vara en cool historia om en tjej som slogs mot Reapers och räddade människor, men det var så svårt för mig att bry mig om det när allt Ellie brydde sig om var shopping och fester. För varje gång hon gick på bio eller något liknande så dog ju faktiskt någon där ute, men ändå är det viktigare för henne att gå på bio?

Förlåt att jag babblar och klagar så mycket. Jag är bara väldigt frustrerad. Men om vi bortser ifrån Ellie då, som jag redan pratat allt för mycket om, så finns det nog ändå inget annat jag gillade med boken. Den känns lite som en enda stor röra. Handlingen var långsam, det var för mycket dialoger, alla karaktärer var platta och tråkiga och så fanns det självklart en gnutta förbjuden kärlek, som tyvärr bara fick mig att sucka.

Som ni kanske redan har listat ut så kommer jag inte att plocka upp nästa bok. I själva verkat så ska jag stanna så långt bort ifrån den som möjligt. Kanske att jag hade gillat den här boken för bara några år sedan. Antagligen. För den har lite kärlek, lite tonårsproblem och lite aktion. Men nej, den gjorde mig tyvärr allt för frustrerad. Så, hejdå Ellie och Will och alla ni andra karaktärer som jag inte minns namnen på längre. Jag hoppas att världen inte går under i de andra böckerna. Just nu är jag tveksam.

Betyg: 1/5

2 kommentarer:

  1. Haha, ja, tyckte också att den här boken var förskräcklig.

    SvaraRadera
  2. Jag har varit lite nyfiken på den här boken, men nu avstår jag från att läsa den.

    SvaraRadera